Kapitel 8

För fyra månader sedan var jag med i ett avsnitt av ''So Random.'' Bara för det ska jag idag på en gala. Jag klagar inte, men det värsta är att jag kommer vara ensam. Justin har en intervju vid samma tid som galan, vilket är riktigt trist. Men vad ska man göra? Det är hans jobb. ''Du är så vacker'', sa han när jag väl var klar. Jag log åt honom. ''Du ser inte så dålig ut du heller'', sa jag och drog i hans slips. Han log och gav mig en öm kyss. ''Jag kommer sakna dig'', viskade han. Jag log svagt. ''Jag kommer sakna dig också'', sa jag. Jag drog på mig skorna och när jag vände mig om för att säga hejdå till Justin hade han också sina skor på. ''Jag ska gå om fem minuter så'', sa han och flinade. Jag nickade och log. ''Vi ses inatt'', sa jag och pussade honom på kinden. Han nickade. ''Det gör vi'', sa han och log. Jag stängde dörren försiktigt efter mig och gick ned till limousinen som väntade där nere. Jag hade fortfarande svårt att förstå att jag åkte limousine ibland, det kändes så overkligt. Sånt har jag bara sett på film med kändisar, jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva det. Chauffören var rätt otrevlig, han mumlade ett enkelt 'hej' och började köra mot galan. Fast det var nog bara bra egentligen, med tanke på att jag var så nervös och inte orkade prata med någon just nu. När vi slutligen kom fram öppnade jag dörren direkt. ''Tack för skjutsen'', sa jag vänligt och hoppade ur bilen. Jag smällde igen dörren efter mig och började gå mot röda mattan. Före mig stod Nick Jonas så det var bara att vänta. Han svarade på några frågor och tog sedan bilder på röda mattan. Till slut var det min tur och jag gick fram till mannen med micken som stod och vinkade åt mig att komma. Jag log lite och kollade in i kameran framför mig. ''Hej Mary! Hur är det med dig?'' Frågade han vänligt. Jag log stort. ''Det är hur bra som helst med mig! Hur är det själv?'' Frågade jag. Han log. ''Det är toppen med mig!'' Sa han. ''Skönt att höra'', sa jag. Han nickade. ''Hur går det för dig och Justin?'' Frågade han. Förut hade jag tyckt att det var en jobbig fråga, men nu log jag åt att bara höra den. Mig och Justin. Vi två. ''Det går fantastiskt bra'', sa jag och log. Han log stort och verkade vara glad för våran skull. ''Papsen där borta verkar gå i taket snart om du inte ställer dig framför deras kameror'', sa han. Jag nickade. ''Tack för att jag fick komma!'' Sa jag glatt. Han log. ''Tack för att du kom!'' Ropade han efter mig. Jag skyndade mig bort till röda mattan och papsen blev hysteriska. Jag ställde mig i rätt position och log in i kamerorna. ''Mary! Kolla hitåt! Mary!'' Ropade de från olika håll.
Tumblr_lw98gglt9w1qej6m2o1_500_large

*

Jag stannade bara kvar på galan i ett par timmar innan jag inte orkade mer och ringde en taxi för att åka hem. Justin hade sagt att en limousine skulle hämta mig vid ett inatt, men klockan var nu bara halv tolv och jag orkade inte vänta till halv ett så jag avbokade limousinen och åkte med taxin. ''Tack så mycket'', sa jag och log åt chauffören. Jag räckte honom ett antal sedlar och kände mig riktigt bortskämd. ''Behåll växeln'', sa jag och kände mig ännu mer bortskämd. Hans ögon var stora som klot. ''Tack så jättemycket vackra du!'' Sa han. Jag log generat och steg ur taxibilen. Jag klev utmattad in i hotellbyggnaden och hoppades på att inte bli igenkänd. Jag orkade inte med några fler frågor. Utegångsförbudet gällde iallafall inte längre vilket jag var glad över. Jag kämpade mig upp för trapporna och tog mig fram till dörren. Klockan var över tolv nu. Jag vred om nyckeln i låset och stängde dörren efter mig. Den låstes automatiskt. Jag kollade mig omkring och såg Alfredo ligga och sova på soffan. Jag fnissade till och fortsatte in till sovrummet. Justin log med slutna ögon och sov som en stock. Jag log åt hur gullig han var när han sov. Sedan fortsatte jag in till badrummet och granskade min spegelbild. Det mesta av sminket hade försvunnit och nu såg jag mest trött ut. Jag fick till slut av mig skorna och klänningen och lät de ligga kvar på golvet. Jag borstade tänderna snabbt och gick in till sovrummet igen. Jag kröp ned i sängen bredvid Justin och kollade på hans ansikte. Det gick inte att beskriva i ord hur mycket han betydde för mig.
''Jag älskar dig'', viskade jag och la mig närmre honom. Jag lutade huvudet mot hans bröstkorg och slöt ögonen.

''Mellankapitel'' som måste va med ibland, hoppas ni gillar det ändå. Kommentera gärna vad ni tycker :) Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0