Kapitel 7

När jag vaknade på morgonen hade jag världens huvudvärk och frös som en dåre. Justin satt i fåtöljen en bit bort påklädd. Själv hade jag endast på mig ett par svarta shorts och ett vitt linne. Jag kollade trött på honom. Han log åt mig. ''Hur mår du idag, älskling?'' Frågade han. Jag rös till av att han kallade mig älskling. Jag log svagt. ''Sådär'', svarade jag. ''Fryser och har huvudvärk'', mumlade jag. Han kollade oroligt på mig.
1448230330_6_whw-_1_large
''Men det är okej'', sa jag och drog bort täcket. Jag satte mig upp och skulle gå och sätta mig i Justins knä men när jag reste mig upp blev jag helt yr och allting började snurra. ''Mary!'' Utbrast han förskräckt och var snabbt framme vid mig. Han gick med mig försiktigt tillbaka till sängen. Han satte sig ned bredvid mig och smekte min kind. ''Vad hände?'' Frågade han. Jag ryckte försiktigt på axlarna. ''Jag vet inte.. Allting började snurra'', mumlade jag. Justin la mig ned i sängen och la täcket över mig. Han kände på min panna. ''Herregud!'' Utbrast han. ''Du är ju jättevarm!''
Jag suckade tungt. Han log svagt. ''Vänta här'', sa han. Jag skakade på huvudet. ''Nej, snälla gå inte'', sa jag lågt. Han kollade förvånat på mig. ''Jag tänkte bara hämta en alvedon eller något till dig'', sa han. Jag skakade återigen på huvudet. ''Nej. Jag hatar sånt. Snälla stanna här med mig'', sa jag. Justin nickade. ''Självklart'', sa han och la sig ned bredvid mig. Jag slöt ögonen och var riktigt nära på att somna igen. Justin måste ha trott att jag sov eller något eftersom att han plötsligt viskade;
''Jag älskar dig. Jag ska ta hand om dig så att du blir frisk och kommer aldrig lämna dig. Jag önskar bara att du kunde förstå hur mycket du betyder för mig. Jag längtar efter att ha barn med dig'', viskade han. Det sista fick mig nästan att rycka till. Han hade nu sagt två gånger att han ville ha barn med mig. Det verkade verkligen som om att han var allvarlig med det han sa. Vi var 19 år gamla och jag ville inget annat än att ha barn med honom, han skulle bli en utmärkt pappa men frågan var om vi hade tid.

*

''Godmorgon älskling'', sa Justin så fort jag fått upp ögonen. Jag log svagt. ''Godmorgon'', svarade jag. ''Hur är det med dig nu?'' Frågade han oroligt. Jag var tvungen att känna efter och reste mig upp. Jag gick runt några varv i rummet utan resultat. Jag var faktiskt rätt pigg.
''Jag mår.. Bra'', sa jag förvånat. Justin lös upp och kom fram till mig. ''Tillräckligt bra för att ta en liten promenad längs stranden?'' Frågade han. Jag log åt tanken, men vi fick inte lämna rummet.
''Vi har utegångsförbud'', mumlade jag. Justin skrattade till. ''Jag vet. Men Alfredo kommer inte hem förns ikväll och ingen märker om vi är ute en liten stund'', sa han och höjde på ögonbrynen. Jag nickade och log. ''Okej'', sa jag och pussade honom på läpparna innan jag skyndade mig in på badrummet. Jag drog på mig mina vita jeansshorts, ett lila linne och en stickad vit kofta över det. Sedan borstade jag igenom håret och satte upp det i en slarvig tofs. Därefter borstade jag mina tänder och sen gick jag ut till hotellrummet igen. Justin hade också bytt om till en blå t-shirt, ett par korta jeans och en vit keps. Jag log åt honom och gick vidare för att dra på mig mina skor. Justin gjorde likadant.
Sedan fattade han tag om min hand och så gick vi mot stranden. Vi fick bokstavligt smyga ut från hotellet. När vi kom ut andades vi båda ut. Justin log stort och tog ett hårdare grepp om min hand medans vi gick mot stranden. ''Jag tänker inte bada'', varnade jag. Justin skrattade. ''Den här gången tänker jag inte tvinga dig till det med tanke på att du inte är helt frisk ännu'', sa han. Jag log. ''Helt frisk kommer nog ingen utav oss bli'', sa jag och skrattade. Justin brast ut i skratt. ''Sant'', sa han. När vi kom fram till stranden gick vi mot vattnet. Men vi skulle inte bada. Vi doppade fötterna och vi båda log.
Tumblr_lvzp6gafgx1qdpvmdo1_500_large
Justin granskade min ring. ''Jag kan inte fatta att vi är förlovade'', sa han och lät förvånad. Jag kollade in i hans ögon och log. ''Inte jag heller'', sa jag ärligt. ''Men det är vi'', fortsatte jag och log. ''Mary Bieber'', sa han och skrattade. Jag skrattade med honom och skakade på huvudet för mig själv. ''En dag'', sa jag och log. Justin nickade instämmande och drog mig intill honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0