Kapitel ett
Mitt liv var annorlunda. Men jag gillade det så som det var. För ett år sedan bad Justin Bieber mig att börja dansa i hans crew. Jag tackade ja, såklart. Dans är min största passion och har alltid varit det. Idag är jag 19 år gammal och har gått igenom så mycket sen den dagen. Jag och Justin hade inte bråkat en ända gång sedan jag kom hit. Just nu befann vi oss på en soundcheck i Paris. Jag stod ensam ute på scenen medans de andra var och åt middag. Justin skulle inte ha konsert förns imorgon men konserten var riktigt stor så vi var här tidigare och tränade. ''Jag behöver rensa tankarna'', hade jag sagt innan de åkte iväg. Justin tvekade, men efter många om och men åkte han med de andra. Jag ställde mig framför micken och andades ett djupt andetag.
Jag började sjunga lite på Justins nyaste låt, So blessed. Hans album ''Believe'' hade precis kommit ut. Det vart lite försenat, men det kom ut till slut. Med hela 33 låtar på det. Fansen var som galna, och Justin var kändare än någonsin nu. Han hade tjatat om att vi skulle göra en duett, men med tanke på att albumet redan var försenat så tackade jag nej. Jag älskade att sjunga, men inte framför folk. Det var absolut inte min grej, även om jag hade gjort det många gånger nu. När jag sjungt klart la jag mig ned helt utmattad på scenen och stirrade upp i taket. Här skulle vi uppträda imorgon. Här skulle jag stå och dansa tillsammans med Alfredo och resten av danscrewet som jag inte hade lika bra kontakt med. Alfredo var en kille som jag mer än gärna pratade ut med. Han förstod mig och fick mig alltid på bättre humör med hans skämt. Jag ryckte till när jag hörde fotsteg på scenen. Jag kollade upp och fick syn på Justin som satte gränsle över mig.
''Hej, baby'' sa han och log brett. Jag log brett tillbaka. ''Hej, Biebs'', svarade jag. Biebs hade jag kallat honom sedan vi blev tillsammans för tre år sedan. Han skrattade till och kysste mig ömt på läpparna. Jag la armarna runt hans nacke. Jag ville verkligen inte att han skulle gå.
''Jag älskar dig'', viskade han i mitt öra. Jag log och drog handen igenom hans hår. ''Jag älskar dig också'', viskade jag. Han la sig ned bredvid mig. Jag la mitt huvud på hans bröstkorg och lyssnade på hans andetag.
''Vad har du gjort medans vi var borta?'' Frågade han. Jag ryckte på axlarna. ''Ingenting. Legat här ett tag'', sa jag och log. Han pussade mig på kinden och nickade. ''Jag tog med mig mat till dig iallafall som du kan käka när du känner för det'', sa han. Jag nickade. ''Tänk att vi åker hem till Atlanta om en vecka'', sa han. Shit. Jag hade inte träffat Tami eller Yu på över ett halvår nu. Vi hade knappt hållt kontakten. Jag var tvungen att ringa henne ikväll. ''Oj'', slank det ur mig. ''Det var längesen jag pratade med Tami'', sa jag. Justin nickade. ''Jag har märkt det'', sa han och log. Jag log tillbaka. Han flätade in sin hand i min och kysste min hand. ''Jag skulle kunna ligga här hela natten med dig'', sa han lågt. Jag rodnade och kollade bort för att inte visa det. Men självklart skulle han ändå se det. ''Aaw. Du rodnar!'' Utbrast han. Jag skakade på huvudet och satte mig upp. ''Nejnejnej, gå inte'', sa han och drog ned mig igen. Jag brast ut i skratt och började dra mina fingrar igenom hans hår.
Kommentarer
Trackback