drbieberr

''Va?'' Viskade Justin. Jag svalde hårt. Han visste att min mamma inte fanns bland oss, men inte hur hon dött eller någonting. Han vet ingenting om henne, eftersom att jag inte berättat.
''Min mamma hade en svår uppväxt. Hon blev misshandlad av sin mamma och våldtagen av sin pappa. När hon var sexton år blev hon gravid. Hon sa att det var det bästa som hänt henne, men hon visste inte hur hon skulle göra med tanke på sina föräldrar. De skulle mörda barnet om de fick veta någonting, så hon sa inget. Men när magen blev större var hon tvungen att göra någonting. Hon rymde hemifrån en sen fredagskväll och bodde på hotell i en vecka. Sen hade hon inte råd längre och bodde hemma hos olika kompisar'', sa jag och tog en paus. Jag svalde hårt och tog ett djupt andetag innan jag fortsatte. ''En regnig dag den 3 September föddes jag. Hon gjorde allt hon kunde för att jag skulle få en bra uppväxt, men med tanke på att hon inte hade någon utbildning gick det inte så bra. Till slut fick vi flytta in hemma hos grannen, Donna. Mamma slavade henne hela dagarna så jag såg henne inte så ofta. När jag fyllde fjorton år mådde mamma riktigt dåligt. Hon hade inte tillräckligt med pengar för att köpa mig en födelsedagspresent. Trots att jag sa att det var helt okej, bara jag fick vara med henne så var jag nöjd, så försökte hon fixa en födelsedagspresent. Det gick inte. Tre dagar efter min födelsedag...'' Jag torkade bort mina tårar. ''..Så hoppade hon framför tåget. Hon lämnade en lapp till mig där det stod att allt skulle bli bra. Och att jag länge undrat vem min pappa var, hon visste inte själv. Allt hon visste var att han hette Tony och bodde någonstans i Italien'', sa jag och kollade ned på mina händer.
Justin kramade om mig hårdare än någonsin och jag hörde honom snyfta då och då. ''Jag har ställt in turnén'', sa Justin. Jag flämtade till. ''Va?'' Utbrast jag. Han nickade och såg bekymrad ut. Jag visste att han hatade att svika sina fans, han hade bara ställt in en konsert i hela sitt liv och nu ställde han in en hel turné. Vi hade bara Italien, Spanien och England kvar, men det var mycket han ställde in. Över tio konserter. Jag kollade förvånat på honom men han bara drog in mig i en kram igen. ''Ingen av oss mår tillräckligt bra för att fortsätta just nu, speciellt inte du'', sa han lågt. Jag nickade. ''Du är bäst'', sa jag och pussade honom på kinden. ''Kan vi gå ut och ta frisk luft?'' Frågade jag. Justin nickade och tog min hand. Vi drog på oss våra jackor och skor och lämnade sedan huset. Justin låste efter oss och jag insåg snabbt att det var ett stort misstag vi gjort. Papsen stod utanför beredda med sina kameror och mikrofoner.
''Jary!''
''Hur känns det att din bästa vän har dött, Mary?!''
''Justin, hur känns det att du förlorat en vän?!''
''SVARA!''
Jag såg att Justin blev rasande. Han drog med mig bort till bilen. ''Vi åker härifrån'', sa han och hjälpte mig in. Jag döljde ansiktet så gott det gick, bara för att jag inte orkade med dom.

Justin smällde igen bildörren och jag låste. Han stod fortfarande utanför, omringad av papsen. Jag suckade tungt och kollade ut genom fönstret. Jag såg hur irreterad han blev.
''Men ge er för i helvete!'' Skrek han. Jag spärrade upp ögonen. ''Vet ni vad respekt är?! Nej tydligen inte för då skulle ni inte hålla på som ni gör!'' Sa han och spottade en man i ansiktet som närmade sig honom. Mina ögon blev stora som klot. Vad höll han på med?!
''Era idioter! Lär er vad respekt är! Jag vet att jag är otrevlig just nu men våran kompis har precis gått bort och den andra ligger inne på psyke! Förstår ni hur det känns?! Har ni några barn, va?! Tänk om det var erat barn som gick bort! Eller eran bästa vän! Tror ni jag skulle komma och köra upp en fet jävla kamera i erat ansikte då, va?!'' Skrek han. De flesta stod stilla, helt förvånade. ''Låt oss vara!'' Fräste han innan han hoppade in i bilen. Han låste efter sig och kollade med ledsna ögon på mig.
''Förlåt'', sa han lågt. Jag la min hand på hans. ''Du har inget att be om ursäkt för'', viskade jag. Han log svagt och startade bilen. ''Var ska vi?'' Frågade jag. Justin ryckte på axlarna. ''Vi tar en åktur och kommer tillbaka senare ikväll när dom är borta'', sa han. Jag nickade.